Prag är huvudstad i Tjeckien, ett land med ungefär 10 miljoner invånare beläget i centraleuropa. Tjeckien var tidigare en del av Tjeckoslovakien men blev självständigt år 1992 efter Sovjetunionens fall. Landet gränsar mot Tyskland, Österrike, Polen och Slovakien vilket märks tydligt i matkulturen. I själva staden Prag bor det ungefär 1,3 miljoner invånare.

Det tjeckiska köket bär som tidigare nämnt tydliga spår av regionen och är typiskt centraleuropeiskt. Maten är rustik och mättande med mycket kolhydrater, man äter mycket kött, såser och det typiska tillbehöret knödel, som har sitt ursprung i Tyskland.

Förutom knödel äter tjeckerna gärna t.ex. anka, olika korvar, kött och soppor. Nationalfisken är karp, och den är vanlig speciellt till jul. En populär lokal specialitet är också smažený sýr vilket är panerad stekt ost, till osten äter man vanligen tartarsås och pommes frites eller stekt potatis. Bramboráky är potatispannkakor liknande rårakor som precis
som den stekta osten gärna intas tillsammans med några öl på den lokala puben. Den tjeckiska ölen är som bekant för de flesta både god och dessutom oftast väldigt billig, från början lokala ölsorter som Pilsner Urquell, Gambrinus och Starobrno är nu berömda långt utanför Tjeckiens gränser. En öl på krogen kan man få från ungefär 15-20 svenska kronor, men priset inne i Prag kan för den delen var högre än här hemma beroende på vart man beställer den.

En trevlig plats att börja utforska det lokala utbudet är på stora torget i gamla stan, här grillas korvar och kött, det friteras langos i små stånd, och runt om hela torget ligger krogarna på rad för den som vill sätta sig ner och njuta av folkvimlet.

Vi har besökt några olika typer av restauranger av olika prisklass och kvalitet. Matupplevelsen har vandrat från besvikelse till på gränsen till eufori. Till att börja med är Prag en internationell stad och precis som i de flesta andra europeiska städer är många av de stora snabbmatskedjorna representerade. För oss svenskar finns möjlighet att besöka Starbuck's och KFC som inte finns på hemmaplan. Ett annat trevligt alternativ är den tyska kedjan Nordsee som specialiserat sig på fisk och skaldjur i olika former.

Fr vänster: Öl, förrätt och huvudrätt på novomestský pivovar.

Men i Tjeckien bör man äta tjeckiskt. Och det kan man göra utan problem. Vi besökte tre typiskt tjeckiska, om än turistiga restauranger. Den första restaurangen vi besökte heter Novomestský pivovar, förutom att driva restaurang har man även ett mikrobryggeri, och här finns möjligheten att prova det egenbryggda ölet tillsammans med stereotyp tjeckisk mat. Denna intags i en väldigt genuin ölhallsliknande lokal full av blandade glada grupper av turister och tjecker. Ölen flödar och ljudnivån är hög men uppslupen. Vi åt en tjeckisk meny som inleddes med ett litet glas av örtlikören becherovska. Efter detta följde en förrätt med paté, smörstekt bröd och grönsaker. Huvudrätten var en blandad tallrik med kött, grillad korv, knödel och en bastant skysås. Till detta inlagd pepparrot och givetvis öl. Som avslutning en kopp kaffe och ett varmt tjeckiskt bakverk. Inget revolutionerande i matväg, men väldigt genuint och trevligt. Plus för dragspelsunderhållning en bit in i middagen.

Också tjeckiskt är U Medvídku. Precis som Novomestský pivovar är miljön väldigt genuin och personalen är trevlig och hjälpsam. Till förrätt fick vi en pragerskinka med tillbehör och till efterrätt en äppelstrudel med vispad grädde, båda dessa var helt okej men inget märkvärdigt. Dock lämnade huvudrätten mycket övrigt att önska. Ett par sega köttbitar dränkta i en tjock sås serverat med en torr, tråkig knödel. Till detta en skiva citron och förvånande nog även vispgrädde och sylt.

Den största besvikelsen vi upplevde i Prag stod dock U Cerného slunce för. Vad som började lovande med vacker miljö belägen i en källare alldeles vid torget i gamla stan visade sig vara en ordentlig nitlott. En fyrarätters meny serverades på rekordtiden 35 minuter. Vissa i sällskapet fick tallrikarna lyfta ur händerna när de fortfarande åt för att bereda plats åt nästa rätt. Maten var i klass med servicen och det som sas vara en biff-filé i rödvinssås var ett torrt stycke kött i en ketchupsmakande sås tillsammans med en enormt torr knödel. Tråkigt, och inte att rekommendera.

Fr vänster: Förrätt och efterrätt på U Medvídku, interiör på U Cerného slunce.

Knödeln är ett genomgående inslag i det tjeckiska köket, den består av potatis, torkat bröd och ägg. Vi provade som framgår tidigare ett antal olika varianter, men ingen var så bra som den vi åt på resans höjdpunkt vad det gäller mat- den tjeckiska succékrogen La Degustation Bohême Bourgeoise.

La Degustation drivs av den tjeckiske stjärnkocken Oldrich Sahajdák som förutom utbildning på den kända amerikanska kockskolan Culinary Institute of America även jobbat i länder som Portugal, Italien, Tyskland och på Nya Zeeland. Restaurangen serverar endast avsmakningsmenyer vilka är baserade på tjeckiska råvaror och rätter. La Degustation är även omnämnt i Guide Michelin, även om man ännu inte fått någon stjärna. Vi valde att prova den halverade menyn "après le théâtre", vilken innehåller fyra rätter och två aptitretare istället för huvudmenyns sju maträtter och sju aptitretare. Vi inledde måltiden med en aptitretare i form av valrhonachoklad smaksatt med sesamfrön. Sedan serverades en bifftartar mellan två rostade brödskivor, en av måltidens höjdpunkter som formligen smälte i munnen. Måltiden forsatte med en mustig soppa med fasandumpling och vaktelägg. Efter det serverades en knödel med dillsås och en liten biff gjord utav nötkött och ostronskivling. På detta följde wagyu-entrecote med pommes frites och bordelaisesås samt knaperstekt svamp. Finalen var blåbärsbakelser i vaniljskum. En mycket, mycket bra måltid med extra plus för att allt har sitt ursprung i det tjeckiska köket.

Fr vänster: Knödel med biff och dillsås, wagyu-entrecote med bordelaisesås, bifftartar. Alla på La Degustation. (Bild längst upp i reportaget visar köket).

Priset för maten låg på 1000 czk per person, vilket är ungefär 430 svenska kronor i skrivande stund, september 2009. Ett vinpaket med fyra särskilt utvalda tjeckiska viner samt mineralvatten kostade 850 czk, eller drygt 350 svenska kronor. Priset för mat och vin får anses vara ett fynd för den klassen av mat vi serverades. Även servicen är värd att omnämna och personalen är mycket kunnig och ansträngde sig mycket för att tillgodose vårt sällskaps allergier och övriga önskemål. Klart rekommenderat, att boka bord är nödvändigt och kan göras via hemsidan.

Fr vänster: Frukost på K&K Central, Skaldjursdisk på Nordsee samt schnitzel med pommes på restaurang vid Theresienstadt.

Vi bodde på K&K hotel central, ett mycket bra beläget fyrstjärnigt hotell några minuter från krutporten och gamla stan. Humana priser, fina rum och dessutom en fantastisk frukost med scrambled eggs, bacon, korvar, grönsaker, ostar, bakelser och förutom juice, kaffe och té också mousserande tjeckiskt vin, för den som vill börja sin dag med lite bubbel. Vi åt även lunch en dag på hotellet vilket var bra, kycklingbröst i gräddsås med klyftpotatis samt pannkakor fyllda med äpple och toppade med vispad grädde och chokladsås.

Prag är en spännande stad för besökaren, en intressant blandning av nytt och gammalt, god mat och mindre god mat men framförallt oväntat trevliga människor, vackra byggnader och väldigt humana priser. Har du inte redan varit i Prag så bege dig dit, men akta dig för turistfällor.