
Sitemap
|
Matguide, resereportage och matreportage till sydostasiatiska storstaden Singapore
Matens Singapore

Matresan går den här gången till Singapore,
en stadstat belägen på den södra spetsen av malackahalvön,
några mil från ekvatorn och som många främst associerar
med renlighet och hårda straff.
Staden har exempelvis kallats ett sorts Disneyland med dödsstraff.
Det är en ren, särskilt för att vara i Asien, storstad; inget
snack om den saken. Straffen är hårda, men, som vår taxichaufför
förklarar på väg från den ständigt förekommande
på världens-bästa-listan internationella flygplatsen Changi,
så kan du vara ute när som helst på dygnet utan att behöva
oroa dig för att utsättas för något obehagligt. Brottslighet
förekommer givetvis, men den är väldigt låg. Säga
vad man vill om det, men vi var i Singapore för att se om ryktet
stämmer; att staden förutom att vara ren och säker också är
en av världens bästa destinationer för matälskare.
Efter att ha fått en checklista med ställen som måste besökas av
en Singaporeansk matbloggare, fått tips från andra svenskar som
besökt staden samt lusläst på diverse hemsidor så
kände jag mig redo för att inleda ätandet.
Italiensk-amerikanskt i Singapore
Det första stoppet blev, kanske något oäventyrligt, en
pizzeria. Nu var det inte vilken pizzeria som helst, utan en filial till amerikanske
kändiskrögaren och matpersonligheten Mario Batalis restaurang Mozza
i Los Angeles. Pizzeria
Mozza och Osteria Mozza ligger i samma lokal i det rymdskeppsliknande shoppingcentret
och kasinot Marina Bay Sands. Konceptet kan väl liknas lite vid t.ex. Mattias
Dahlgrens matsal och matbar på Grand Hotel, där Osteria Mozza levererar
vita dukar och lyxiga italienska menyer medans Pizzeria Mozza är lite mer
avspänt. Priserna skiljer sig även mellan de båda, men det kan
inte påstås att Pizzeria Mozza har särskilt humana priser. Detta
leder obönhörligen till frågan om det är varumärke
eller kvalitén som sätter prislappen- var det verkligen värt
det? Jag skulle säga både och, men faktum kvarstår, att den
pizza jag testade, en köttälskares dröm; toppad med hemgjord
fänkålskorv, pancetta, bacon och salami på en fluffig knaprig
botten med en fruktig tomatsås är, faktiskt, den godaste jag
ätit i hela mitt liv. Prislappen på dryga 250 kronor inklusive en
cola (med alkohol i glaset hade det gått på över 300 kronor)
för en lunchpizza gör dock att det kanske inte är vad man
t.ex. slänger i sig för att stilla salt- och fettbegäret
"dagen efter".
Singapores nationalrätter
Efter vår italiensk-amerikanska pizzaorgie så tog vi istället
sikte på det lokala köket. Staden Singapore är liksom många
andra asiatiska storstäder en smältdegel av influenser från
såväl öst som väst med spännande kontraster mellan modernt
och traditionellt. Det är en oerhört global stad med invånare
från hela världen vilket i sin tur givetvis lett till en hel
del spännande mat. De flesta maträtterna i Singapore verkar ha en
tendens att kallas "landets inofficiella nationalrätt". En av
dessa är lokala favoriten chilli crab. Chilli crab består,
som namnet antyder, utav krabba som tillagas i en chilihet tomatbaserad
sås, toppas med färsk koriander och serveras med stora mängder
våtservetter, som det dessutom ofta tas betalt för av smarta tillika
gnidna krögare. Ibland kan man även få ångade kinesiska
små brödbullar till som används för att suga upp den mustiga
chilisåsen. Vi besökte Jumbo
Seafood, enligt den research jag gjort före resan ansett som lite av
en turistfälla. Krabban säljs till marknadspris och vår ca ett
kilo tunga krabba kostade oss ungefär 250 kr totalt. Krabban som sedan
kom in var faktiskt en fröjd för såväl ögon som gom.
Det söta, mjälla krabbköttet som blandades med den starka korianderparfymerade
tomatsåsen var en ganska väntad men ändå härlig smaksensation.
Enligt ryktet ska krabban på Long
Beach Dempsey och No
Signboard Seafood vara ännu bättre, men det sparar vi till nästa
gång.

Chicken rice war
En annan av dessa inofficiella nationalrätter är Hainanese chicken
rice, eller kyckling och ris från den kinesiska ön Hainan. I
samband med vårt besök i Singapore så pågick "The
Chicken Rice War" i stadens Chinatown. Kycklingsriskriget handlar
om att en anställd på Tian
Tian chicken rice i Maxwell Market fått sparken efter 20-års
trogen tjänst efter att ägarens dotter tagit över och de inte
dragit jämnt. Som hämnd öppnade den populäre avskedade kocken
eget, några stånd bort i samma 'hawker center', där han nu
har längre köer än sin föredetta arbetgivare. Vad gör
man då, när det ena stället rekommenderats av t.ex. kändiskocken
Anthony Bourdain och det andra har kocken som trots allt ledde Tian Tian till
framgång under 20 år? Man testar båda såklart. Vi började
med Tian Tian där vi serverades ett gott, oljigt ris med smak av vitlök.
Ovanpå lades pocherad skivat kycklingkött som toppades med en tunn,
genomskinlig sås och vid sidan fanns färsk gurka och chilisås.
Väldigt gott och till en kostnad av runt 17 svenska kronor. Därefter
testade vi den upproriska kocken Ah
Tais kycklingris. Maten såg i princip identisk ut och det var med
förväntan vi tog första tuggan av portion nummer två. Riset
hade här förutom vitlök även en tydlig smak av ingefära,
kycklingen var lite godare och riset var lite fluffigare och kändes aningen
mer nylagat. Priset var dessutom hela 2,50 kr billigare. Poäng till rebellkocken Ah
Tai alltså.

Smörkyckling på bananblad
En stor del av Singapores befolkning har sitt ursprung i Indien, några
timmars flygresa åt väster. Den stora indiska befolkningen har resulterat
i en helt egen stadsdel, Little India. I Little India så förändras
plötsligt stadsbilden helt, borta är de glittriga galleriorna och
skyskraporna. Istället finner man hinduiska tempel, krimskramsaffärer
och framförallt ett mycket spännande matutbud. Banana
Leaf Apolo ligger nära tunnelbanestationen Little India och erbjuder
prisvärda, vällagade rätter från Indien som serveras direkt
på ett bananblad på bordet. Vi avnjöt exempelvis deras butter
chicken, en härlig len och smörig kycklinggryta med saftiga perfekt
tillagade kycklingbitar som serverades tillsammans med vitlöksnaan och
kryddigt briyaniris. Tyvärr var putsningen av kycklingen inte helt felfri,
men maten var så pass god att det kan ursäktas.

The Sling
Få saker är ett sådant måste när man besöker
Singapore som att ta en Singapore Sling på anrika Raffles Hotel. Hotellet
är byggt i kolonialstil och öppnade redan 1887 och döptes efter
Singapore grundare Sir Stamford Raffles. I den legendariska Long
Bar där drinken skapades kan man fortfarande få sig en sling
medans man äter jordnötter och enligt traditionen kastar skalen på
golvet. Själva drinken består utav gin, körsbärslikör,
Bénédictine och ananasjuice och smakar riktigt bra. Fruktig och
trevlig i den ständigt närvarande Singapore-hettan som dock på
Long Bar givetvis hålls ståndet med massiva takfläktar.
Priset är dock lika saftigt som drinken är god; i runda slängar
175 kronor per drink får man vara beredd att hosta upp för att pricka
av Singapore Sling på Raffles från listan.

En drink med utsikt
Precis som i många andra storstäder världen över har Singapore
ett antal så kallade sky bars där man kan avnjuta en ofta extremt
dyr drink med fantastisk utsikt. Vi besökte två av Singapores sky
bars, varav den första var smått legendariska New
Asia Bar belägen i Swissotel the Stamford. Här dricker man goda
drinkar med tillhörande fras-krispiga indiska papadams och beundrar utsikten
genom stora panoramafönster. I trappan mellan baren och hissen får
man som bonus en ordentligt vy över den klassiska Singapore skylinen. Nästa
bar att besökas var Ku
Dé Ta i Marina Bay Sands. Det som särskiljer Ku Dé Ta
från många andra sky bars är att den är till stor del
belägen utomhus under öppen himmel. Riktigt goda, men saftigt prissatta,
drinkar med fantastisk utsikt över hela staden erbjuds.

Indonesisk paradisö en timme från Singapore
För den som vill kombinera storstad med sol och bad så finns möjligheten
att på ungefär en timme ta sig till den indonesiska paradisön
Bintan med båt. Bintan erbjuder avslappnat strandliv på ett antal
olika resorts men man ska vara medveten om att det i princip är en förlängning
av Singapore och att det inte är särskilt genuint indonesiskt. Stränderna
är dock fantatiska och under vår tre dagar långa vistelse på
Bintan hann vi äta en hel del godsaker såsom indonesiska rätten
Beef Rendang, en kryddstark gryta med trådigt, mjällt kött som
kokats i kokosmjölk under lång tid och serveras med räkchips
och fluffigt ris. Vi åt också på skaldjursrestaurangen Kelong,
belägen på pålar i Sydkinesiska Havet och serverandes de färskaste
skaldjur er artikelförfattare ätit. Tajmar man solnedgången
blir det en riktigt fin upplevelse när den blodröda solen försvinner
i havet.

Snabbmat och dumplings
Precis som i de flesta andra storstäder i världen finns ett stort
utbud av 'the usual suspects'. Exempelvis McDonald's, Burger King, Pizza Hut,
Nando's och Starbuck's finns lite överallt och i de många shoppingcentren
så finns det oftast food courts med olika matställen som har gemensam
sittyta så att alla kan beställa det de själva är sugna
på. Sist men inte minst då är fantastiska Din Tai Fung ett
givet stopp för en mycket god och ganska billig måltid. Ett måste
är att testa deras xiao long bao, eller fläskfärsdumplings.
|

Mat i olika världsdelar
Europa
Asien
Afrika
Sydamerika
Nordamerika
Oceanien
Skandinavien (engelska)
Alla våra recept
Recept 1
Recept 2
Recept 3
Recept 4
Recept 5
Recept 6
Recept 7
Recept 8
Recept 9
Recept 10
Follow our new food, travel, recipes and cooking blog Foodetccooks.com
|